Malin´s hundliv

Varför det blev en Border Terrier har jag Veronica på Kennel Zonzierraz att tacka för. Hon har en otrolig övertalningsförmåga. Jag skulle från början ha en tik efter hennes Krutow di Altobello, men det blev bara hanar i den kullen och jag blev enormt besviken. Detta hände även när jag väntade på en valp från Kennel Calista. Ett riktigt oflyt hade jag, och Veronica började sin övertalningskampanj. Tanken var att jag skulle ha en valp från Veronica´s Tojtas Oslagbara Ärtan, till hösten 08, men när jag fick besked om Ezza´s skada så ville jag ha en hund fortare. Veronica rekommenderade då Glunten´s kennel. Så blev det och nu är hon hemma, Glunten´s Grevinna eller Riva som hon kallas till vardags.

Nu har Riva blivit tio månader gammal och hon har löpt en gång. Jaha, hur är hon då, ja som det flesta terriers skulle jag tro. Är det något hon vill ha - så tar hon det, hon ÄLSKAR männsikor och MAT. Hon är oftast pigg på bus fastän kompisarna har tröttnat för lääänge sen! Träning är roligt så länge matte är rolig. Hon är mycket framåt och nyfiken.

Träningsmässigt har vi kommit en liten bit. Spåra kan hon, men det har inte blivit så länga spår än, hann inte innan snön kom. Lydnadsmässigt har jag lite svårt att få något uppfattning om hur vi ligger till, men under våren blir det tävlingsdebut med Rivis.

Rivas uppväxt blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig. När Riva var ett halv år fick hennes älskade "storasyster" somna in. Det blev ett par förvirrande dagar för den lilla valpen, men som alla djur vande hon sig vid att Ezza var borta. Däremot blev matte mer påverkad av Ezzas bortgång att livet liksom bara rullade på för lilla Rivis. Inget förutom promenader hände och i träningssyfte gick jag miste om en värdefull utveckligsperiod i  Rivas liv. Nu försöker jag göra det bästa av det Riva har blivit och med ny motivation ska jag lyckas med mitt lilla RIVJÄRN.